Harry Potter har varit en stor del av min barndom, både böckerna (även om jag inte har läst allihop) och filmerna..
När något som betydde så mycket under min uppväxt tar slut innebär det, dessvärre, att min barndom faktiskt är slut och att jag, sakta men säkert, tar mina steg mot vuxenlivet.

Igår var jag och tittade på den sista Harry Potter filmen, och jag ljuger om jag säger att mina ögon förblev torra. Jag älskar dessa filmerna, jag älskar Harry, Ron och Hermiones galna, men väldigt lärorika (?) äventyr..
Nu har man inga fler filmer att se fram emot.. Det är sorgligt men ändå bra.
Det är förmodligen dags, för mig, och för resten av Hogwarts beundrarna att gå vidare, titta tillbaka och le. Vi ska le för den fantastiska barndom vi haft med Pippi Långstrump, Ronja Rövardotter - helt enkelt hela Astrid Lindgren världen - Harry Potter, och alla andra fantastiska sagor..

Harry Potter och dödsrelikerna del 2 (Harry Potter and the Deathly Hollows part 2) var bättre än förväntat. Jag tyckte att del 1 var en ren besvikelse.. Men denna var bortom bra; det perfekta slutet på en lång och fantastisk uppväxt.